Hej och välkommen till min blogg!

Mitt namn är Anne Liljestrand och jag är coach, utvecklare, faciliterare, utbildare, översättare, kommunikatör, mamma, maka, vän och löpare.

Under de kommande åtta månaderna kommer jag att resa med i CoachCompanion Finlands ACC-certifieringsutbildning och den här bloggen berättar om min resa. Jag kommer att skriva om min resa efter varje utbildningsdag, börjande nu och fram till sommaren 2021.

Det här är en reseberättelse. Jag föredrar att göra, handling. Därför berättar den här bloggen om vad jag gör och det som händer med mig som coach under utbildningen – inte om teori. Det räcker bra för mig att jag fördjupar mig in i coachingens teori under utbildningsdagarna och i hemuppgifterna (gillar hemuppgifter!).

Jag blev diplomerad coach (ACTP) i januari 2020, startade mitt coaching-företag i februari (direkt till handling) och fick i samma väva en otrolig chans att vara med i CoachCompanion Finlands superteam! Där var reseförberedelserna, kort och koncist.

I mitt huvud är reseväskan stor, den fysiska reseväskan ryms däremot på hatthyllan: insiktsbok (med den här takten kanske en till), fler pennor (slösar inte tid till att leta efter dem), dator och nätuppkoppling (här vill jag tacka min man för allt stöd, speciellt med de två sistnämnda).

Destinationen är tydlig, ACC-certifiering. Ett konkret bevis på att kvalitet, professionalitet, utveckling, yrkesetik och integritet är viktiga för mig.

Det var bakgrundsinformationen som ni behöver veta, nu till saken.

ACC-certifieringsresan startade 16.9.2020 – det blir en utbildningsdag per månad och mellan dessa dagar coachar man, alltså går från teori till handling.

ACC-programmets första dag gick snabbt, man kunde tillbringa en hel vecka på CoachCompanions utbildningar! Ändå påverkar en enda dag mitt kunnande, hur jag tänker samt mitt liv både som coach och i andra roller; de fördjupas. Det hjälper mig att se saker från ett annat perspektiv. Hur kan en dag påverka hela livet i så stor utsträckning och så länge? Fantastiskt.

Jag ser två områden i programmet: utveckling som coach, alltså Self Mastery och utveckling av coaching. I båda områden snurrar nu många frågor, insikter, tankeprocesser och funderingar – alltså i mitt eget huvud. Ser ni redan rök komma ut från öronen? Även om jag föredrar att göra så har jag lärt mig att lita på processen och ge den tid.

Jag vet att tankarna snurrar som bäst just nu och jag låter dem ånga på, fullt! Snart lägger sig dammet, poletten trillar ner, lampan tänds, pusselbitarna faller på plats, det blir aha-upplevelser. Personlig utveckling kan man inte skynda (tyvärr), det har jag redan lärt mig och har också accepterat det. Personlig utveckling är dessutom oändlig, och det gillar jag, eftersom för mig betyder det oändligt med möjligheter och jag gillar möjligheter.

Jag har också lärt mig och accepterat att när man misslyckas så är det ett fantastiskt tillfälle att lära sig! Därför, tro mig eller inte, väntar jag med iver på skedet då min första stora utmaning uppenbarar sig, eller första frustrationen. Vad kommer den största utmaningen under min resa att vara?

Vid det här skedet känner jag att jag sitter på tåget med reseguiden i handen. Läser den från pärm till pärm. Lär mig om allt som jag kommer att se under resan och vid resmålet. Jag laddar allt möjligt material. Och sedan till handling. Till nästa fortsätter jag att utvecklas genom att göra, alltså genom att coacha varje dag bättre än tidigare. Och genom att skriva ner mina reflektioner i min insiktsbok, eller mina insiktsböcker.

Nästa utbildningsdag är 21.10.2020, efter det gör jag en ny reseuppdatering! 

Med coachinghälsningar,

Anne Liljestrand