Nu när vi är tillbaka i skolvardagen har jag tänkt på hur ofta jag hört unga säga vad vuxna sagt:
”I vår familj är alla läkare eller jurister.”
Eller motsatsen:
”I vår släkt finns ingen läkare eller jurist.”

Ska sådana arv få styra våra livsval och går det att göra en förändring? Javisst!

Forskning visar att både förväntningar och oskrivna normer i familj och omgivning påverkar våra utbildningsbeslut mer än vi tror. Men lika tydligt är att de som får välja utifrån intresse och styrkor oftare upplever arbetsglädje, motivation och livstillfredsställelse.

Att gå till skola eller arbete med känslan av passion och glädje – där jag får använda mina styrkor – är en av de starkaste drivkrafterna för både lärande och prestation. Det gäller oavsett om man är elektriker, närvårdare, bilmekaniker, frisör, ekonom eller jurist. Alla dessa yrken kräver kunskap, skicklighet och engagemang.

I samhällsdebatten hör vi ofta att Finland behöver fler högutbildade. Men om jag måste välja mellan en högutbildad och en välutbildad person, när jag anlitar någon, då väljer jag det senare. Det viktigaste är att hen är välutbildad – rustad med rätt kunskap och färdigheter för sitt arbete, och kan tillämpa dem på ett sätt som skapar värde för både sig själv och andra.

Här kommer välmåendet in. När jag får arbeta med något jag brinner för, där mina styrkor används, väcks nyfikenheten och viljan att lära mer. Då söker jag frivilligt ny kunskap, tar initiativ och gör det lilla extra – utan att någon behöver säga till.

Känslan av att själv få välja sin väg – inte styrd av föräldrar, släkt, kompisar, lärare eller chefer – är avgörande. Att känna sig kunnig och kompetent, oavsett om jag sitter i ett mötesrum, ligger under en bil eller stöttar en medmänniska, ger självkänsla och motivation – och skapar välmående!

Vi vet inte vilka yrken som kommer att finnas i framtiden. Det enda vi kan vara säkra på är att förändringen fortsätter. Därför behöver vi stärka vår inre förändringsmuskel: nyfikenheten, modet att prova nytt, kreativiteten och förmågan att anpassa oss.

Som Ernst Kirchsteiger berättar i boken ”Lyckan i det lilla” var han som barn en drömmare, alltid med nya projekt på gång. Hans föräldrar arbetade skift och hade inte tid att engagera sig i hans kreativa drömmar – men då klev en annan vuxen in. Hans småskollärare såg honom, tog honom på allvar, ramade in hans teckningar och hängde dem på väggen. Hon behandlade honom som en jämlike och bekräftade hans talang. Den bekräftelsen formade hans framtid. Ernst säger: utan henne vet han inte om han hade vågat tro på en kreativ karriär.

Eller ett annat exempel: Tara Westover, författare till Allt jag fått lära mig, växte upp i en mormonsk familj utan formell skolgång och satte först vid 17 års ålder sin fot innanför en skolbyggnads dörr. Få trodde på hennes drömmar, men en dag mötte hon en professor som såg mer än hennes brist på utbildning – han såg hennes förmåga och nyfikenhet. Med hans uppmuntran vågade hon tro på sitt eget värde och ta nästa steg. Det blev avgörande för hennes väg, och till slut disputerade Tara vid universitetet i Cambridge.

Låt oss alla vara den vuxna som ser den inneboende potentialen och talangen i varje människa. Den som lyfter, respekterar och uppmuntrar.

Det är aldrig för sent att ta vara på och använda sina styrkor – det gäller inte bara barn och unga, utan också på arbetsplatser där varje ledare och chef har möjlighet att upptäcka och främja sina medarbetares utveckling.

Ett enda oförsiktigt, nedlåtande ord i all hast, eller en tvivlande blick, kan släcka vilken stjärna som helst.

Lärare, rektor, chef, förälder, kollega – vill du bli bättre på att lyssna, vara närvarande, ge ansvar, drömma och se potential, både i dig själv och i andra?

Välkommen till utbildningen ”Business & Life Coach Certification Program”, där du får praktiska verktyg du kan börja använda direkt. Anmälan är öppen! Vill du veta mera, kontakta oss gärna – boka ett Zoom-möte, skicka epost eller ring. Våra kontaktuppgifter hittar du nere på sidan.

Tillsammans tänder vi stjärnor!

“De som är tillräckligt galna för att tro att de kan förändra världen är de som gör det.”

~ Steve Jobs